B2B – eller no business at all

Tänk vad underbart det är att få överraskas. Överraskas av något som bryter mot det vanliga, det förutsägbara. Att ett företag är intresserat av att behålla sina kunder borde vara förutsägbart. Det trodde jag i varje fall ända tills i fredags, sent på eftermiddagen. Det är vid den tiden telefonen brukar börjar ljuda och alla säljare som inte nått upp till veckans mål gör en sista ansträngning. Eller är det måhända en dödsryckning.

 Jag var precis på väga att artigt avvärja mig ett av dessa samtal när jag hörde att den unge mannen som enligt skolboken inlett samtalet med frasen – ’hej, hur är läget nu inför helgen?’, ringde från försäkringsbolaget där jag är kund. Av någon anledning händer det ganska ofta att jag får erbjudanden om att bli kund, i företag där jag redan ÄR kund. Den här gången var det dock inte frågan om ett säljsamtal. Det var istället dags för den årliga kontrollen av uppgifterna i kundregistret.

Att hålla reda på försäkringar och vara säker på att ha det rätta skyddet har alltid varit förknippat med huvudvärk för undertecknad. Därför har jag i samband med de senaste årliga kontrollerna efterfrågat och önskat ett möte för att få mer kontroll på läget. Har nämligen en känsla av att jag är dubbelförsäkrad på vissa områden och det är ju aldrig kul att betala för något i onödan. Jag nämner detta för registerkontrollanten och låter honom på ett tydligt sätt förstå att jag är irriterad över att det aldrig ringer någon säljare för att boka in ett möte. Han beklagar detta och frågar om jag fortfarande har Box 7194. Ett i sig lite udda sätt att reagera på min kritik, men kanske ännu mer udda med tanke på att fakturorna punktligt anländer till denna box och har så gjort de senaste 10 åren. Jag kanske ska tillägga att de även betalas punktligt. Men det är bra, det gäller att vara riktigt säker. Man vet aldrig vad som kan hända när Joe Labero har boxen intill!

Hur som helst, denna fråga gjorde mig faktiskt en smula upprörd och jag förklarade nu med än mer tyngd att jag önskade få kontakt med en säljare. Svaret blev nu att, det kan jag inte lova :O . Insåg att jag en fredag eftermiddag på språng och med trevligt möte i sikte uttryckligen bad om att få kontakt med en säljare. Nu, när det mest osannolika faktiskt inträffar så får jag nobben. Sneglar på klockan och gör ett sista försök att bli hörd. – Om inte någon säljare tar kontakt med mig för att gå igenom försäkringsupplägget så kommer jag be något annat bolag om hjälp med detta! Nu ska han väl ändå förstå allvaret i situationen tänker jag. Svaret blir lika kort som oväntat, ’jag kan inte lova att någon kontaktar dig’, svarar han. Frågar förstås om han skämtar men inser lika snart att det är blodigt allvar.

Nu vet jag inte längre om det kan sägas vara förutsägbart eller vanligt att ett företag vill behålla sina kunder. Det är uppenbart att mer fokus läggs på att fakturan ska komma fram än att få skicka någon faktura över huvud taget.

Om nu någon säljare på ett försäkringsbolag skulle läsa detta så lovar jag att svara om ni ringer, även om det skulle vara en fredag på eftermiddagen.

Anders