Jag har aldrig gillat ordet provision. Tråkigt, eftersom det egentligen är ett ord med en positiv grundton. Pro, som betyder för och vision som står för uppenbarelse, hägring eller drömbild. Men sammansatt blir det istället något destruktivt – i varje fall i rollen som kund. Ersättning till mellanhand, agentarvode eller vederlag är inte några garantier för positiva kundupplevelser.
Alla blir vi kontaktade av säljare. Säljare som ringer och ofta börjar med hälsningsfrasen, – Tjenare Anders, hur är läget? Särskilt jobbigt blir detta på fredagar runt 16 när stressnivån är som allra högst och tankarna garanterat inte kretsar kring nya mobilabonnemang. De senaste månaderna har dessa uppringningar ökat i antal och nu förstår jag varför! Av de ca trettio företagsabonnemang jag har, är det ett tjugotal som det inte finns någon bindning på. Detta är något som många fler har observerat. Känslan är nog ungefär densamma som för en ensam trött Gnu på en savann omgiven av asgamar och hyenor. Drivkraften och lusten hos dessa varelser, läs telekommäklare, bottnar enbart i en hunger efter provision. Att någon skulle tänka på mitt välbefinnande syns fjärran.
De som uppvaktar mig säger ofta att de ringer på uppdrag av den operatör jag anlitar. När jag meddelar att jag inte är riktigt nöjd och funderar på att byta rekommenderas genast någon annan operatör som är mycket billigare, har bättre täckning eller ger bättre service. Någon gång har till och med den operatör jag är kund hos hört av sig, men så fort som jag säger att jag funderar på att säga upp mina abonnemang, så svalnar dock intresset och samtalet avslutas lika snabbt och rappt som det inletts. Det känns mer som om de vill dra ut på det hela och få de tre uppsägningsmånaderna att börja ticka så sent som möjligt.
En säljare hos en av de lite större återförsäljarekedjorna lockade mig med presentkort på femtio laxar när jag förklarat att jag inte var intresserad av nya mobiler utan endast ville teckna abonnemang. Allt fokus ligger på snabba avslut och viljan att verkligen hjälpa mig känns avlägsen, mycket avlägsen.
Men så händer det där som får mig att hoppas igen! Kliver in på Telia-butiken på Kungsgatan i Stockholm en strax före lunch i torsdags. Stålsatt av tidigare besök och förberedd på lång väntan på min tur överraskas jag med ett tidigt välkommen av personal redan vid ingången. Precis som på Systembolaget tänker jag. Denna gång behöver jag inte ens ta en nummerlapp utan Tove tar genast hand om mig och frågar ärligt, vad kan jag hjälpa dig med?
För första gången på mycket lång tid känner jag att det finns ett genuint intresse av att hjälpa mig med mitt problem. Problemet denna gång var att hitta en hyfsat snabb och fungerande Internetuppkoppling inför höstlovet. Något som min nuvarande operatör fullständigt misslyckats med.
Tove finner snabbt ut vad som skulle vara bäst för mig. I förbifarten ställer hon små kontrollfrågor och finner på detta sätt ut att jag som kund kan få en extra rabatt. Går därifrån med en påse innehållande mobil router och 10 GB/månad för 99 kronor.
Har därefter lämnat den senaste räkningen för mina abonnemang hos nuvarande operatör till Tove och väntar med spänning på offert. Tove lyckades med det som alla andra misslyckats med! Hon pratade om lösning och ställde frågor där svaren var av intresse för mig och inte för henne.
Att jag nu dessutom kan surfa med helt andra hastigheter än de tidigare 0,5 Mbit/s blev extra bonus! Jag tänker testa i 30 dagar men kan nästan lova att det blir fler dagar än så.
Anders