Den oväntade vändningen

Det finns nog få personalgrupper som fått se sina arbetsuppgifter förändras så mycket som de som arbetar på en bensinstation. Förutom att tanka sin bil kan kunderna tvätta bilen, reparera bilen, hyra bil/buss/lastbil/släpvagn, handla livsmedel, äta en bit mat, fika, teckna försäkringar eller skaffa ett kreditkort. Detta har förstås lett till ökade krav på kompetens hos medarbetarna men även nya och andra förväntningar på service från kunderna.

Den som besöker en bensinstation en vardagsmorgon vid 7-tiden förstår precis vad jag menar. Här sätts medarbetarna verkligen på prov. Smörgåsar ska tillredas, hyrbilar lämnas ut, pumpar slås på och sist men inte minst ska kassajobbet skötas. En lång kö av lätt stressade kunder med, i deras bild, helt olika viktiga ärenden underlättar inte uppgiften. Jag ser detta nästan varje morgon och måste säga att jag beundrar det sätt på vilket personalen klarar detta på.

köJag vet inte vad som är viktigast, att köpa en kopp kaffe eller hyra en lastbil, men jag vet att stationspersonalen behandlar alla ärenden på samma sätt. Jag som köper en kopp kaffe känner verkligen att jag får samma uppskattade mottagandet som alla andra kunder. Ändå finns känslan av att köpet av en kopp kaffe kanske inte är det viktigaste och därför inte värt lika mycket uppmärksamhet. Just därför kändes det kanske extra petigt eller för att citera mina barn ”pinsamt” att i morgonrusningen göra den anmärkning jag gjorde för någon vecka sedan.

kaffemaskinDet kanske är överkänsligt, men jag tycker inte att det känns så trevligt att äta med bestick som är uppställda med änden som ska stoppas i munnen uppåt. Ser framför mig hur alla före har grävt runt med rena eller smutsiga fingrar i jakten på rätt bestick.

I kön till kaffemaskinen behöver jag inte ens föreställa mig detta. Jag ser hur den ena efter den andra gräver bland plastskedarna innan de slutligen får tag på och väljer en av dem. Det är just detta jag påtalar för den stackars medarbetaren som säkert även denna dag har haft en tuff morgon som började långt innan öppningsdags med bakning och smörgåsberedning.

bestickställJag ångrar mig när jag hunnit ungefär halvvägs i mitt påpekande men känner mig lite bättre till mods när jag efteråt får det vänliga svaret. – Tack! Det var snällt av dig att tipsa om detta. Det har jag faktiskt inte tänkt på. På väg ut till bilen med en kopp rykande nybryggt kaffe kände jag mig som den sura tillrättavisande gubben och lovade mig själv att bli en bättre människa.

När jag ett par dagar senare klev in på stationen för att köpa morgonkaffet hade jag redan förträngt det hela. Minnet kom dock tillbaka när jag åter stod framför kaffemaskinen och slängde en blick mot skedarna. Samma ställ, nya skedar men denna gång, enligt mitt sätt att se det, med rätt ände uppåt!

uppochnerNär det väl var min tur att betala sken medarbetaren upp när hon såg mig och utbrast med ett stort leende på läpparna.

– Såg du att jag hade vänt skedarna! Jag förstår inte att vi inte har tänkt på det tidigare.

På väg ut till bilen kände jag mig nog fortfarande som den petiga kunden men samtidigt insåg jag en annan sak. På den här stationen var ingenting som kunderna framförde för litet eller för oviktigt för att ta till sig och göra något åt. Det är nog precis just denna egenskap hos medarbetarna som gör att ett företag eller en organisation kan ge sina kunder riktigt bra service! Det var inte bara det goda rykande kaffet som värmde mig denna morgon. Denna oväntade vändning, av några små plastskedar, hade just skapat en extra bra känsla för att välja denna station och kedja i framtiden.

Anders i mars 2017