Är ute på lite okänt territorium. Min middagsgäst önskade bra grillat kött så efter lite research och tips från trendspanaren Lennart Wallander blir det Svartengrens i Sibirien som vi styr kosan till. Kommer några minuter tidigare och tar en öl i baren – bemötande helt enligt förväntningar men inget mer – jag är nog inte den optimala målgruppen för restaurangen – de första grå håren i tinningen gör att man sticker ut bland ungdomarna.
Väl vid bordet blir det en helt annan upplevelse. Vår servitris blir faktiskt vår värdinna för kvällen och hon spar ingen möda eller ansträngning för att säkerställa att vi får en god och trevlig upplevelse.
På ett pedagogiskt sätt går hon igenom de olika köttsorterna och vad som skiljer dem åt. När det sedan kommer till vinerna väntar hon tålmodigt på att jag skulle hitta rätt vin. Först vid fjärde försöket träffade vi rätt.
Min gäst ville ha köttet på ett litet speciellt sätt och givetvis gick det att fixa. Att maten var god – var ett understatement och upplevelsen förstärktes av den service som gavs.
Så spände jag bågen lite extra och ville laborera med att hitta rätt rom till kaffe och choklad som avslutning. Äntligen en servitris som inte himlar med ögonen eller suckar. Istället bar det av till baren och hon deltog sedan aktivt i valet.
Egentligen är det inte så svårt – det handlar om stolthet för det man gör oavsett yrke och att bry sig om på riktigt. Första kontakten med företaget gav mersmak.
Mätt, nöjd och med ett leende lämnade vi Svartengrens och kommer gärna hem till henne – förlåt restaurangen igen. Vi fick en fin relation även om den var kommersiell.
Satish