Ja må han leva!

Upp till en viss ålder är födelsedagen den viktigaste händelsen under året. Kanske till och med viktigare än självaste julafton. Jag tänker då främst på den tidsperiod som innefattar de 10 första levnadsåren. Att man denna dag blir uppvaktad på morgonen med sång, tårta och presenter är förstås viktigt. En annan mycket viktig och positiv följdeffekt är att kunna bjuda alla kompisar på födelsedagskalas för att intensifiera paketregnet. Det blir därför lite jobbigt när ens föräldrar är av det upptagna och bekväma släktet, som ryser vi själva tanken av att husera en massa skrikande barn under något som ofta känns som de längsta 2 timmarna i ens liv.

Helt säkert är det därför en ny tradition har vuxit fram, KUH, Kalas Utanför Hemmet. Idag slåss bowlinghallar, sporthallar, ridskolor och hamburgerrestauranger om att få anordna denna tillställning. För att locka kunder, läs barn, erbjuder man roliga aktiviteter i kombination med att servera korv och glass eller varför inte hamburgare. I korthet går det ut på att barnen leker själva och därefter sätter sig till dukat bord. Under 5-10 minuters kaos trycker de in det som bjuds i ansiktet och sedan är det dags för huvudpersonen att öppna alla presenter.

Den som tar betalt är nöjd, föräldrarna är nöjda och barnen är nöjda. Vad mer kan man begära? En som har förstått att det finns mer att göra är Sharif som förestår och driver serveringen RelaxHörnan som finns i anslutning till Sollentuna Simhall.

Eftersom jag tillhör den sortens föräldrar som är upptagen och bekväm tillämpar jag sedan länge KUH. Just detta år var jag särskilt bekväm och upptagen varför födelsedagen firades ca 4 månader i efterskott. Eftersom de mer vanliga kalasplatserna var fullbokade och jag inte vill skjuta på kalaset ytterligare infann jag mig med förväntansfulla barn i Sollentuna Simhall. Började inse att jag hittat ett nytt vinnande koncept. Knappt någon kostnad för aktiviteten och servering i direkt anslutning.

Rödmosiga i ansiktet och så där härligt utmattade efter hårt arbete i bassängen släntrade barnen in i serveringen för att inta valfri rätt. Majoriteten valde korv och pommes förutom August som insisterade på att köra stora Kebab-tallriken. Efter att ha ätit klart, stojat lite grann och öppnat presenter kände jag att detta var en riktig höjdare, själv var jag nämligen mätt, hade inte huvudvärk och det kändes inte som om tiden stod stilla.

Men vad har då detta med service att göra?

Jo, det var då det började! Sharif och hans medarbetare som egentligen inte hade vana av att sälja in och administrera barnkalas agerade som om de inte gjorde annat. Förutom att, som vanligt, se alla som viktiga gäster gjorde de det där oväntade som gjorde att barnen och framförallt födelsedagsbarnet blev extra lyckligt. När måltiden var avslutad bjöd Sharif alla barnen, till deras och min stora förtjusning, på glass. Inte nog med detta. Helt oväntad kom han ut och ställde sig framför bordet och bad om tystnad. Sedan gratulerade han en lite lätt rodnande 8-åring och överlämnade en present. Måste erkänna att detta var lika oväntat som positivt. På alla de KUH som jag bevistat, har det aldrig hänt att födelsedagsbarnet fått en present från någon annan än de som varit bjudna. Sharif förstod vad det hela handlade om och var nog den som gjorde att hela tillställningen blev så där extra lyckad. Detta trots att, eller kanske just därför att, restaurangbesöket inte var huvudattraktionen.

Födelsedagsbarnet har själv redan framfört önskemål om att få bjuda kompisarna på korv och pommes frites på 9-årskalaset, och så lite bad innan…..och Sharif är redo!

Anders