Det har väl inte undgått någon att småföretagen kämpar med näbbar och klor med att gå under som en konsekvens av att samhället stängts ner på grund av Corona.
Trots alla löften så är verkligheten att de flesta, speciellt inom service och handel, inte är särskilt behjälpta av regeringens s.k. stödpaket. Ansökan om korttidspermittering kan inte skickas in före den 7:e april och vem vet när de pengarna kommer. Att säga upp personal tar som bekant tid och för företag med kollektivavtal måste de dessutom vänta tills de berörda fackföreningarna har tid att förhandla. De flesta har inte en balansräkning som kan belånas, så de stora belopp som talas om i lån går dessa företag spårlöst förbi.
Det de behöver är riktiga intäkter som gör att de kan frigöra kapital från varulagret eller på annat sätt få in intäkter. Annars hinner pengarna i företagens kassa ta slut. Offentlig sektor har inte börjat lägga beställningar eller order.
Var finns i så fall räddningen? Idag verkar den enda källan vara avkastningen på det förtroendekapital man över tid skapat hos sina kunder och i vissa fall hos sina leverantörer. Vi kunder är inte konstigare än att vi vill hjälpa de företag som tidigare visat att de brytt sig om oss – på riktigt.
Det är fiskaffären som alltid som med kunskap, hög servicegrad och bra varor lagt grunden till många lyckade måltider. Det är cykelaffären som år efter år rustat våra cyklar vår och höst. Det är våra lokala krogar som bjudit på både trevlig betjäning och det lilla extra. Det är bageriet som inte tycker att det är besvärligt när man ber om en specialvariant på mackan när vi fikar. Det är den lilla herrekiperingen som anstränger sig för att kunden ska känna sig fin. Det är företag där det mänskliga mötet är en naturlig del av erbjudandet och inte de stora företagen där vi i bästa fall är en del av ett mekaniskt lojalitetsprogram.
I helgen bestämde vi oss för att så gott vi kunde ge tillbaka till några av dessa företag, det blev en tröja som jag kanske egentligen inte behövde, det blev ett skydd till bäddmadrassen, det blev en cykelhjälm köpt till sommarens turer, det blev bröd från bageriet, det blev en tur med Taxi Stockholm som drivs av 950 småföretagare, lite extra fisk från lokala fiskhandlaren samt pizza från en liten ägarledd pizzeria.
Lärdomen för såväl liten som stor, privat som offentlig, tjänsteproducerande som tillverkande – är att servicekapitalet är en lika viktig investering i goda tider som att ha lite reserver i kassan. Den som investerat i service och äkta omsorg om sina kunder, har mycket större förutsättningar att de ställer upp för dig när du behöver deras hjälp. Det skulle man kunna kalla för karma – det vill säga att du belönas för alla dina goda gärningar – men redan i detta liv.
Satish, Stockholm 200323