En dörr öppnades när himmelens portar öppnade sig.

På dagstur i Årefjällen och cirka 500 meter från Buustamons hotell och restaurang när det lätta duggregnet snabbt övergick i ösregn. Snabb promenad fram till huset som brukar bjuda på god mat under vintersäsongen och tittar in genom fönstret, men konstaterar att det är stängt. Nu är goda råd dyra och ser att det finns ett tak att ställa sig under för att vänta ut regnet.

regntunga molnHinner inte mer än ta klivet in under taket då en dörr öppnas och en vänlig röst frågar; ”ni kanske vill komma in och vänta ut regnet inne i stället? Jag tror att jag kan fixa lite kaffe om ni är sugna.”tekopp och kanna

När jag frågade om de hade öppet trots allt, så svarade den vänliga tjejen att det hade man inte utan skulle öppna senare i veckan. Hon var bara där och förberedde inför senare i veckan, men att hon tyckte synd om oss i regnet.

Väl inne i Buustamon blir vi visade till restaurangen och inom några minuter fanns te, kaffe och godis att mumsa på. Då kommer nästa positiva överraskning.

buustamon restaurang”Ni kanske vill torka era kläder. Det går bra att låna torkskåpet en trappa upp.”

När regnet slutat och det var dags för nästa etapp, var kläderna torra, humöret på topp och det var inte utan att vi var varma inombords av den spontana omtanken. Vi betalade för fika och tänkte att det var service genom att bry sig på riktigt som vi fått vara med om. Det är en sällsynt men tydligen inte utrotningshotad form av kundbemötande som många företag kunde lära sig av.

buustamon loggaOm det är vad som möter några blöta vandrare förstår man intuitivt att besökande gäster får minst samma omtanke. Kanske är det därför det ofta är både kö och väntelista till deras restaurang under skidsäsongen. Jag skulle inte bli förvånad om Buustamon börjar attrahera sommargäster också, men då gäller det att man är rädd om personal som vår räddare i nöden.

Satish, Åre i juli 2016

Expedit gör upp reglerna allteftersom – allt för att slippa ta ansvar!

Ibland möter man personal som ändrar spelreglerna under resans gång – utan att skammens rodnad sprider sig på deras kinder och enbart med ett syfte – att slippa ta ansvar. En god vän till ServiceScore döpte tekniken till ”hands-up” med hänvisningen till att personal gör en hands-up och säger – det är inte mitt ansvar eller fel. Att de representerar ett företag och ingår i ett större system verkar inte bekymra dem i ögonblicket.

hands-up bildDet senaste och ett ganska bra exempel när det gäller detta nya beteende kommer från butikskedjan Designtorget. Deras affärsidé är att erbjuda designprodukter i inspirerande miljöer till människor som vill upptäcka design och formgivare.

logo designtorgetPå deras hemsida finns inga dokumenterade ambitioner avseende service eller hur kunden ska bemötas.

Kort bakgrund

I april månad fick jag en klocka av märket Tid Watches. När jag skulle köpa ett kompletterande armband visade det sig att Designtorget tillsammans med Tid Watches hade haft en kampanj vid köpet av denna klocka. I kampanjen ingick just det extra armbandet som jag vill köpa till. Av någon anledning hade detta extra armband sampackats med armbandsuret.

tid-watchesAllt detta får jag reda på av en väldigt serviceorienterad medarbetare på Designtorget vid Stockholms centralstation när jag var på resa från Stockholm till Göteborg. Hon ringer dessutom till butiken vid Fridhemsplan/Västermalmsgallerian och berättar om problemet. De har dessutom kvar det extra armbandet. Expediten vid centralstationen frågar när jag kan hämta det och jag berättar att jag är på resa från Stockholm men tillbaka några veckor och kan hämta det på affären. Informationen förmedlas till butiken medan jag väntar och jag får information att armbandet ska ligga där när jag är åter och har tid.

Sagt och gjort – ett par veckor stegar jag in på butiken och den jag träffar informerar mig om att man olyckligtvis har sålt mitt armband till en annan kund. Klart frustrerande. Lösningen som föreslås av expediten är att hon ser till att affären får ett nytt armband och att de då kontaktar mig. Jag ser också hur hon sätter in information om armbandet och om mina kontaktuppgifter i en pärm bakom disken.

I juli 2016 hade ingen från butiken kontaktat mig (gått två månader) och jag styr ännu en gång kosan till butiken. Denna gång är det en annan medarbetare som jag möter. Hon verkar vara den som tagit emot samtalet från sin kollega från butiken på Centralen.

Nu får historien en helt annan vändning. Enligt denna person skulle jag kommit direkt från centralen till butiken i Västermalmsgallerian – detta trots att jag var på resa från Stockholm och jag stod bredvid den som ringde och förmedlade detta.

När detta inte gick hem säger hon att man har som policy att bara lägga undan vara 7 dagar och sedan har butiken rätt att sälja varan vidare. Denna policy har inte förmedlats till mig som kund och den står heller inte på Designtorgets hemsida. I detta fall var det dessutom inte en produkt som Designtorget hade rätt att sälja vidare eftersom den ingick i ett redan fullbordat köp, men inte hade levererats till mig. Nu har man sålt samma vara två gånger men bara levererat den en gång – till en annan kund.

Nu försöker expediten ett trick till genom att försöka blanda två månader med en vecka och säga att man inte kan komma in efter två månader och tro att produkten finns kvar. Jag upplyser om att jag varit på plats i butik inom den tid som jag angav till personalen i butiken på Centralen och som jag med egna öron hört dem förmedla till den aktuella enheten i Västermalmsgallerian. Sedan var det faktiskt butiken som skulle höra av sig. Den anteckning som jag själv sett sorteras in i en pärm fanns inte längre kvar i samma pärm.

Visst påminner det om den klassiska scenen om den döda papegojan i Monty Pytons Flying Circus där Michael Palin ständigt byter argument – allt för att inte medge att fågeln är död.

Snart tre månader efter köpet kan man konstatera att det som ingick i köpet, d.v.s. det extra armbandet, fortfarande inte är levererat och frågan är väl om det någonsin kommer att bli det.

Historien reser några frågor utifrån ett serviceperspektiv;

Den första är om företaget Designtorget inte borde se över sin affärsidé och inkludera kunderna som köper formgivna produkter. De kanske till och med ska designa sin egen servicekedja. När denna väl är på plats bör det första steget vara att tänka igenom vilka av den nuvarande personalen som passar för att levandegöra strategin.

Den andra är om företaget Tid Watches gör rätt som har Designtorget som återförsäljare. Det som butikskedjan gör färgar av sig på de varor de saluför. I bästa fall är det på ett bra sätt, men i detta fall kan sammankopplingen bli destruktiv som den minnesgode läsaren av vår blogg kanske minns i fråga om Orrefors. De senare tog lärdom av historien och ändrade på flera rutiner vs sin återförsäljare.

jag tar ansvarDå kanske dagens ”hands-up” beteende på Designtorget kan omprogrammeras till att räcka upp handen och säga; jag tar ansvar – hur kan jag hjälpa till?

Satish, Stockholm i juli 2016.

 

Eftersatt underhåll i verksamheten undergräver SJ´s personals förutsättningar att underhålla kundrelationerna med god service.

Vi har tidigare skrivit om bristerna i SJ´s nya hemsida som låser biljetter och omöjliggör ombokning manuellt och om indragningarna av personal ombord, samt påpekat hur det försvårar för den egna personalen i deras relation med kunderna.

SJ logotypAv de allt längre svarstiderna från kundservice på ett ärende, tycks företaget antingen ha dragit in även på denna personal eller fått en mycket stor ökning i antalet ärenden utan att öka bemanningen i samma omfattning. Oavsett vilket så är det ett tecken på att ledningen inte fortsättningsvis prioriterar vare sig att ge kunderna god service eller att ge den egna personalen rätt förutsättningar att göra ett bra jobb.

Den senaste månaders resor med företaget ger ytterligare skäl till eftertanke på vilket vägval företagets ledning har gjort i sina prioriteringar. Det verkar som om SJ tar ständiga genvägar i en strävan att spara in pengar, både i produkten men även i underhållet av sina tåg.

I den förra kategorin finns bland annat måltiderna ombord där företaget gjorde en seriös satsning med Leif Mannerström. De flesta jag talat med har varit ganska nöjda med den mat man kunde förbeställa och få. Nu verkar samarbetet avslutats och ersatts med en billigare leverantör. Till exempel har förrätten strukits från brickan och räksmörgåsen blivit betydligt mindre, men till samma pris.

I den senare kategorin kan nämnas typiska brister som oftast har med bristande och förebyggande underhåll. En dörr som inte kan stängas vilket leder till att tåget först blir stående i Göteborg i över 1 timme, innan man byter till ett annat tåg och anländer till Stockholm mitt i natten och drygt 1,5 timme efter tidtabell. I en annan resa fanns det ingen el till kontakterna för datorer/mobiler i hela vagnen. I två andra resor fungerade inte internet ombord. Inga tidningar i 1:a klass och ingen mat att köpa är andra brister. Alla dessa brister härrör sig till juni månad 2016.

I samtliga fall blir personalens arbete att täcka upp för brister som andra i organisationen skapat eller ignorerat. Ett missöde kan vara en oturlig händelse, men den kedja av brister som man kan påvisa kan knappast sägas vara otur. Det är antingen medvetet för att spara pengar, brist på fungerande rutiner eller ett undermåligt ledarskap. Oavsett vilket får kunden sitta emellan.

customer careFör oss som arbetar med service verkar det vara ett väldigt kortsiktigt agerande och inte på långsiktigt affärsmässiga grunder. När vi samtidigt vet att företaget fått ny konkurrens på en av de strategiskt viktigaste linjerna – Stockholm/Göteborg blir agerandet ännu mer märkligt.

tåg som spårar urDen som underhåller sin verksamhet skapar förutsättningar för att underhålla och utveckla sina kundrelationer, som annars riskerar att spåra ur.

Satish, juni 2016

SJ – den nya hemsidan går tyvärr inte på räls

Efter månader av att ha testat och kört en ny hemsida parallellt med den gamla – är det den nya som gäller. Den gamla hemsidan fungerade i de flesta av situationerna som man vill använda en transportörs hemsida till; att kolla tider, att jämföra priser, att bok och boka om biljetter, att kolla status på bonusprogram samt enkla vägar att nå SJ på om man har frågor problem.

För den frekventa resenären var det till hjälp, inte minst eftersom SJ´s mer personliga kanaler som via telefon och på t.ex. Stockholms central sedan länge haft långa köer.

SJ logotypBåde under test och efter lanseringen av den nya sidan ställde SJ i utsikt att den nya sidan skulle innebära förbättringar.

Nu vet vi att det inte är sant, eftersom både kunder och personal i kundservice vet att man lanserat en sida med buggar som gör livet svårare för både kunder och för den egna organisationen i kundtjänst. Det verkar också att ko-ordinerats med samma neddragning av personal i kundservice som Anders min kollega upplever på tågen.

Ett antal gånger händer det att hemsida låser biljetten som därmed inte kan skrivas ut, bokas om eller på annat sätt ändras. Då hänvisas kunden till kundservice och efter drygt 30 min i telefonkö, kan den stackare som sitter där konstatera att det är en bugg i systemet. De kan inte heller göra något åt detta.

lås på datorVid ett tillfälle lovade ändå medarbetaren att fixa felet och ringa tillbaka inom 5 minuter. Det har nu gått mer än 5 veckor sedan det löftet och hon har fortfarande inte hört av sig. Efter ett antal kontroller på hemsidan kvarstår problemet och avgången närmar sig. Skickar via mail en begäran om hjälp och får ett tack för att jag hör av mig – men ingen hjälp. Ett nytt samtal och + 30 min väntetid. Ytterligare en vänlig men uppgiven medarbetare, som löser problemet med att över telefon boka en ny biljett och skicka den till min mail. På nya resan har jag avbokat min förbeställda måltid, men fortfarande inte fått kredit på den betalningen.

Nästa gång samma sak händer är när jag ska skriva ut biljetter. Utskriftsfunktionen fungerar inte på hemsidan och efter några försök att skriva ut biljetten, låser den sig på känt manér. Ny kö – trots att jag är nr 3 i kön tar det nästan 30 minuter innan jag får hjälp. Tolkar det som om det bara sitter en stackare och tar emot samtal. Även hon var vänlig och samtidigt uppgiven över den nya hemsidans inbyggda fel. Även denna gång fick man göra en specialare för att jag skulle få biljett att skriva ut.

väntetidUtifrån ett serviceperspektiv kan man fråga sig vems fokus om något, som de ansvariga på SJ har med den nya hemsidan. Vi har något som vi kallar för intern service, det vill säga den service som olika medarbetare och avdelningar ger varandra för att skapa förutsättningar för dem som möter kund att ge god service.  I SJ´s fall har ett snarare lett till sämre intern service eftersom de istället för att pro-aktivt hjälpa kunder, blir en problemlösare för problem som andra skapar. Att ledningen samtidigt verkar försöka spara pengar genom att ha mindre personal som möter kund, skapar inte nöjda kunder utan längre köer. För oss kunder som ändå skapar intäkterna har en medelmåttig men fungerande hemsida, ersatts med en som bara skapar problem och förseningar även i detta medium.

En gammal och erfaren chef från bygg och entreprenadbranschen sa en gång att de märkte att jobben blev bättre gjorda och behäftade med mindre fel om den som gjorde felet behövde möta kund och även rätta till sina egna fel. När man gick över till att det var ett team som byggde och ett annat som kom efter och rättade felen, ökade de senare och kunderna blev mindre nöjda.  Omsatt till SJ skulle det vara bra om de som lanserat en hemsida med brister och de chefer som dragit ner på personal i kundservice, själva fick sopa upp det de skapat istället för att släppa det i knät på personal i kundservice.

Det finns ofta en övertro på digitala media som ett sätt att spara pengar och förbättra för kunden, men vi märker som i fallet SJ att nya digitala gränssnitt inte på något sätt är en garanti för högre upplevd service av vare sig den egna personalen eller av kunderna. Ska man få acceptans för nytt gäller det att göra rätt före fort – både internt och externt.

Satish, juni i Stockholm

Intersport! Ge er personal förutsättningar för att ge kunderna bra service!

Om ledningen vill att deras personal ska vårda relationen med kunderna, måste man ge personalen de rätta förutsättningarna. I korthet behöver de utbildas och förstå hur de övergripande målen för verksamheten har ett samband med det bemötande och den service som de förväntas ge kunderna. De behöver ett mandat att agera när verkligheten tar en annan vändning än den process som förutsågs och sist men inte minst behöver de verktyg som till exempel ger information som de behöver i kundmötet.

is_loggaIntersport är en rikstäckande detaljhandelskedja med butiker i köpcentrum och på nätet, som erbjuder konfektion, skor och visst sortiment av idrottsutrustning. De arbetar i ett marknadssegment som är extremt konkurrensutsatt med stora aktörer som XXL, Team Sportia med flera.

Idag har kunderna, inte minst tack vare e-handelsbutiker, en rimlig förväntan att kunna ta reda på om de varor man vill ha finns i den butik man tänker besöka och finns den inte i lager att få reda på var man annars kan köpa den. Förutom att bistå kunden med kunskap i att hitta rätt produkt är en viktigt del av servicen till kunden att hjälpa dem till köp, utan alltför mycket arbete.

Det finns några grundförutsättningar för kunden ska gå från affärsögonblicket första mötet till köp;

  • Att personalen ska ha tillgång till information om sortiment och lagersaldo i mötet med kunden.
  • Att samma information ska finnas tillgängligt på nätet.
  • Att informationen som finns också stämmer.

De senaste två veckorna har jag haft anledning att testa detta och måste medge att jag tycker synd om Intersports medarbetare som får så dåliga förutsättningar av sina chefer.

Det började i företagets butik på Götgatan i Stockholm där jag efter lite om och men hittade en produkt som jag ville köpa, men det var alldeles för få av den i hyllan. Jag frågar en kvinna i personalen som börjar med att gå ut på lagret och titta. Hon hittar inte flera. Ber henne kolla om det finns fler på annan butik i Stockholm. Det visar sig då att personalen inte har tillgång till terminaler i butiken utan saldo kan bara kollas av i kassan.

Väl i kassan säger saldot att det ska finnas ett stort antal av den aktuella produkten i butiken. Hon försvinner i cirka 15 minuter för att komma tillbaka och konstatera – lagersaldot stämmer inte. Produkten finns inte i lager i den aktuella butiken.

is_lagerhyllaJag hänvisas då till företagets webbutik. Loggar in och försöker beställa den aktuella varan i 20 exemplar. E-handelsplattformen medger bara 9 ex , så jag försöker lägga ytterligare en köp på 9 ex. Det fungerar inte – men det finns ingen hänvisning som man kan vända sig till under köpet. Loggar ur och skickar istället ett mail till företaget där jag ber om information hur jag ska göra för att köpa 20 ex av produkten ifråga. Det har nu gått 9 dagar och inget svar har kommit.

Det tredje exemplet är att när jag är med en annan person som ska köpa ett par skor. Skorna finns inte i lager, men ska enligt kassans lagersaldo finnas både i butiken i Bromma Blocks och på Fältöversten. Lite härdade av tidigare erfarenhet ber vi butikens medarbetare att ringa för att kolla saldo innan vi åker dit. Det visar sig att saldot i båda butiker var felaktigt – produkten fanns inte i lager i någon av butikerna trots att verktyget anger att de finns där.

I båda butikerna träffade vi personal som försökte ge god service, men utan att verktygen som ska möjliggöra deras arbete fungerar så faller dessa ansträngningar platt till ytan. Intersports chefer som ansvarar för att de har rätt verktyg och stöd verkar antingen inte förstå verkligheten som möter personalen eller inte bry sig. Eftersom förfrågan om information och instruktion för att kunna lägga en order, kan ligga obesvarat i över en vecka lutar oddsen åt det senare – man bryr sig inte på Intersports HK.

is_no responseVi har tidigare lyft fram Naturkompaniets butiker och personal, som ett inspirerande exempel på hur man arbetar med kompetens som serviceverktyg. I sammanhanget är det värt att notera att medarbetarna i denna kedja har tillgång till surf-plattor som har den information vi efterfrågade från Intersports medarbetare. De behöver inte gå till kassan för att fråga och lagersaldot i systemet verkar stämma.

I vilken av dessa två kedjor tror ni att personalen upplever att ledningen förstår deras arbetsmiljö och situation? I vilken av de två upplever personalen att de kan ge god service? I vilken av de två kedjorna kommer man från första mötet till köp i en större utsträckning än den andra?

is_verktygVisst är bra produkter till rätt priser en grundförutsättning för att göra affärer, men om jag var ledningen för Intersport skulle jag därefter se till att min personal fick det stöd och de verktyg som de behöver för att ge god service som leder fram till köp. Det skulle gå före mycket annat i ledningens arbete.

Satish, Stockholm Maj 2016

Enligt SJ ska servicen inte påverkas – de menar rätt men tänker fel!

För ett par veckor sedan kunde vi ta del av nyheten att SJ med hjälp av digitala verktyg ska minska personalstyrkan ombord på sina tåg. Från och med nu ska en tågvärd klara av samma arbete som tidigare skötts av två. Förändringarna ska inte påverka servicen ombord på tågen menar SJ bestämt. Antingen tror SJ på mirakel eller så har de inte förstått vad service är!

img_9784När någon brister ut i ett ”åh vilken bra service” så förstår man att något särskilt måste ha inträffat. Ett sådant uttalande är ofta beviset på att någon eller några har gjort något som var över eller klart över det förväntade. För den som vill ge bra service är det just därför det är så viktigt att ha kunskap om vad service ÄR!

Ett inte helt oväntat tips till alla företag som vill förstå vad service är och hur man kan skapa den där känslan av att få något klart över det förväntade, är att tjyvkika på de som är allra bäst i klassen, medarbetarna på Systembolaget. Det som SJ inte alls verkar ha förstått är just detta. Att de digitala verktygen inte är något som kan ersätta den serviceupplevelse som medarbetarna skapar.

Jag tror att den som ska åka tåg förväntar sig att kunna köpa en biljett på ett enkelt och smidigt sätt. Likaså förväntar sig resenären någon form av kontroll ombord på tåget. Information under resans gång på TV-skärmar eller via automatiska högtalarutrop tror jag inte heller kommer att upphetsa eller förvåna. Allt detta plus att jag kommer fram dit jag ska och helst i tid är ju det jag betalar för. Låt vara att förväntningarna på själva tjänsten som SJ erbjuder för tillfället kanske är lågt ställda, men det är inte när dessa saker fungerar som gör att någon brister ut i ett ”åh vilken bra service”. Det är inte genom grundtjänsten som SJ kan påverka service ombord. När grundtjänsten inte fungerar har man rätt till pengarna tillbaka, hela eller delar av beloppet.

För att påverka servicen ombord gäller det istället att utveckla och arbeta med det som resenärerna inte betalar för! Kanske kan följande tre exempel vara vägledande för SJ och förstås för alla andra som vill ge de bästa kundupplevelserna och bra service.

  • Bra service är när någon ser dig och frågar ”kan jag hjälpa dig med något”.
  • Bra service är när någon förstår att du kanske inte vet vad som är bäst och påpekar ”det kanske skulle vara bättre för dig att…”.
  • Bra service är när någon ser lite längre än slutdestinationen för resan och vill hjälpa dig hela vägen och säger ”det kan vara bra för dig att känna till”.

Eller kort och gott att vara närvarande, intresserad och omtänksam. För att kunna åstadkomma detta räcker det inte med digitala eller mekaniska verktyg. Att svenska folket tycker att Systembolaget är bäst på service beror inte på smarta digitala lösningar för köp. Det beror förstås på kraften från alla medarbetare som med stort engagemang arbetar utifrån devisen att imponera på kunden.

Genom att halvera sin personalstyrka kommer SJ även att halvera möjligheterna till att ge resenärerna service över eller klart över det förväntade. När SJ sedan säger att servicen inte kommer att påverkas är det förstås en omöjlighet. Det de egentligen menar är att leveransen av tjänsten inte ska påverkas.

yväxelAtt arbeta med service är ett helt annat spår…

Anders, i maj 2016

Tre serviceinriktade jämtar räddade situationen

Efter en fantastisk vårvinterdag i pisterna, nyduschad och till synes ute i god tid inför hemresan ringer Daniel från Flyg-taxi. Han tycker att tiden för hämtning och därmed hemresa verkar konstig eftersom det inte passar in med någon avgång vad han kan se.

Efter lite detektivarbete visar det sig att Daniel har helt rätt. BRA – det nya namnet på Malmö Aviation har en ny hemsida och med vanans makt har bokningen blivit fel – den är gjord i omvänd ordning från Stockholm till Åre/Östersund. Nu är goda råd dyra.

Klockan är snart 15.45 och jag står i Åre. Nästa flyg går 17.30 från Östersund.

bra flygs loggaSteg 1 är att få tag på någon hos BRA i Östersund eftersom det är en söndag och den centrala bokningen är stängd. Efter några minuter lyckas det – en mycket förstående medarbetare på flygbolaget tar tag i ärendet och efter ett par minuter så ringer han åter – vi är ombokade på rätt flyg och i rätt riktning.

flyg taxi loggaSteg 2 blir att åter få tag på Daniel på Flyg-taxi. Kan han få fram en bil åt oss från Östersund, men som hämtar oss i Åre? Trollerikonstnär nummer två viftar på sitt magiska trollspö och någon minut senare finns en bil på plats.

åre skutanSteg 3 är efter vi hittar varandra börjar en kamp mot klockan. Vi ska försöka hinna till flygplatsen i tid för att komma med flyget och vägen mellan Åre och Frösön är full med både fartbegränsningar och övervakningskameror.  Vår kvinnliga chaufför tar sig an utmaningen med ett gott humör och trots alla tjäl-skott samt ganska mycket trafik så landar vi på flygplatsen med cirka 8 minuter tillgodo innan incheckningen stänger.

Igenom incheckningen och innan vi går ombord tar medarbetaren som hjälpt till kontakt och konstaterar att vi hann fram i tid. Jag tackar honom, går ombord och slappnar av. En onödigt spännande avslutning på resan.

Vad kan andra företag lära sig av detta? Att hade inte Daniel på Flyg-taxi tänkt till och sedan agerat så hade misstaget blivit synligt alldeles försent och det hade inte gått att rätta till. Men eftersom det var mitt fel så hade jag bara haft mig själv att skylla. Daniel är ett bra exempel på att bry sig på riktigt och att leverera service klart över förväntan.

Detsamma gäller vår man på BRA i Östersund. Även han kunde ha hänvisat till att det var mitt fel, man ska vara mera noggrann och så vidare. Istället gav han sig till att hjälpa till att skapa en lösning och inte nog med det – han hade koll på kunden vid flygplatsen. Ännu ett exempel på att bry sig på riktigt om sina kunder och service klart över förväntan.

Länken mellan Daniel och flyget var slutligen den kvinnliga taxi-chaufför som såg till att vi kom fram i tid och som var lugnet själv. Även hon gav service klart över förväntan.

jämtlands flaggaVar den gemensamma faktorn att alla tre var jämtar, att de var medarbetare i ägarledda företag eller ett fokus på att lösa kundens problem? Svårt att veta, men helt klart upplevde alla tre att de hade mandat att ta egna initiativ och utnyttjade detta mandat.

Lika klart är att de genom detta skapar kunder som är nöjda och den gamla sanningen är att nöjda kunder kommer tillbaka. Last impressions lasts!

Satish,  Åre – Östersund

Vet vänster hand vad höger hand gör? Sitter de ens på samma kropp?

Gör en beställning via e-handelsföretaget Outnorth och kryssar i att leveransen ska ske via postförsändelse. Någon dag senare kommer besked om att leveransen är packad och att den är på väg. Så lugnt är det frid och fröjd.

På tisdagen efter påsk ringer en man från PostNord och bekräftar att han har en order för leverans. Jag frågar om den ska hämtas ut på normala utlämningsstället eftersom det inte framgår av orderbekräftelsen. Får vet att denna gång så är tanken att leverera den till dörren i hemmet eller så kan man komma och hämta den på en postterminal.

Tillsammans kommer vi fram till att det bästa är att den levereras på onsdagen, nästa dag, före klockan 15.00 samt PostNord ska ringa en timme innan leverans så att jag kan åka hem och ta emot leveransen.

Döm om min förvåning när det redan senare samma dag, tisdag, ringer en ny man från PostNord. Denna gång är det en chaufför som står utanför min bostad och vill leverera min beställning. Jag berättar för honom att hans kollega bara några timmar kommit överens om något helt annat. Det visar sig att denna information inte har nått honom, så av någon anledning har han fått körningen samma dag inte påföljande dag som överenskommelsen var.

Postnord lastbil

Med några telefonsamtal lyckas jag ordna så att leveransen kan tas emot. Givetvis ber ingen från PostNord om ursäkt för det merarbete som uppstått och ingen från PostNord har hört av sig för att förklara varför en bekräftad onsdag plötsligt blev en tisdag.

I leveransen ville chauffören också lämna ytterligare paket på varor som vi inte hade beställt och som uppenbarligen skulle till en annan mottagare. Den som tog emot min leverans kunde uppmärksamma det och fick föraren att ta tillbaka det som inte tillhörde mig.

Av den fraktsedel som kommer via Outnorth finns inte den viktiga informationen – antal kolli – som leveransen omfattar. Vid en genomgång visade det sig att det saknas varor i leveransen och det är nu anmält till Outnorth – men inte reglerat.

Outnorth logotypDet Outnorth behöver förstå är att en kund inte bryr sig om på vilket sätt ett e-handelsföretag väljer att sköta sig i alla affärsögonblick eller om man tar in underleverantörer som PostNord. För en kund är det Outnorth i alla stegen i kundresan – i alla affärsögonblick. Ett företag som specialiserat sig på e-handel måste säkerställa att kundupplevelsen fungerar från första kontakt fram till ett önskat nästa köp.

För ett företag som PostNord måste man förstå att man representerar det företag som en kund gjort sin affär med. Att inte ha koll på sina interna rutiner får aldrig gå ut över sina kunder eller kundernas kunder. Idag finns det bra verktyg och it-stöd för att undvika det som hände i denna leverans.

Men blir det ändå fel kan man inte bara tiga still utan då gäller det att pro-aktivt agera både internt för att lära sig av sina misstag och externt mot kund och kundens kund. Annars urholkar man långsiktigt sin kärnaffär och kanske ännu viktigare en slutkunds vilja att handla via denna kanal.

Satish, Stockholm, April 2016

ServiceScore 2016

Nu är resultatet för vår årliga servicemätning klart.

Den 20/4 koras årets vinnare under högtidliga former.

Samtliga nomineringar och inbjudan finner ni i vårt pressrum!

http://www.mynewsdesk.com/se/servicescore

ServiceScore skapar ringar på vattnet!

Under de senaste fyra åren har vi arbetet för att inspirera, undervisa och implementera ett konsekvent och strategiskt synsätt kring företags arbete med service och kundbemötande.

Ett av våra media har varit att på vår hemsida och i sociala media berätta om serviceupplevelser, både bra och mindre bra men alltid i syfte att dra lärdom av dem.

Vi har förstått att många följer våra olika plattformar och allt oftare får vi återkoppling från personer som läst om de situationer och de företag som vi beskriver. Däremot är det inte så ofta vi får tillfälle att ha en konstruktiv dialog med ansvariga chefer från de aktuella bolagen, men det händer.

Ett av dessa skedde helt nyligen och var med anledning av de två inslagen om Orrefors/Art Glass Vista och senare även George Jensen. Det var vd på Orrefors som ringde upp och fick bakgrunden till blogginlägget och som sedan återkopplade vad som hänt i ärendet.

sat_3Det som var speciellt glädjande var inte enbart återkopplingen genom ett telefonsamtal, utan att han använt fallstudien som ett underlag att tydliggöra hur man från Orrefors och gentemot både konsumenter/kunder och sin återförsäljare såg på kundbemötande och service. Han kunde också berätta hur man ganska handfast hade reviderat rutinerna samt hur Orrefors fick mycket bättre koll på hur köpare av deras produkter uppfattar framförallt avvikelser från normen.

Vi brukar skriva att det är oundvikligt att det från tid till annan sker misstag som drabbar kunder i alla verksamheter, det är hur företaget väljer att hantera dessa avvikelser som lägger grunden till en riktigt framgångsrik verksamhet. Det har ett extra starkt internt signalvärde när det är ledningen som personligen engagerar sig i frågor som rör service, istället för som i många verksamheter säga att det är viktigt för att sedan i handling visa motsatsen.

sat_2Om fall från verkligheten möts av en isande tystnad eller ännu värre att ledningen skyller allt på medarbetare i frontledet som saknar utbildning, mandat och verktyg – finns en uppenbar risk att detta beteende sprider sig vidare till resten av organisationen. Vi har tidigare beskrivit några företag där man har anammat strategin att fördröja eller inte alls svara på kundernas frågor eller synpunkter i en from förhoppning att dessa tröttas ut och därmed inte finns.

sat_1En händelse som kanske starkast visar hur ledningen präglar en organisation var mötet med Lufthansas organisation i Frankfurt, när en försening från Stockholm missade nästa anslutning till Zagreb i Kroatien. Det var bara att vända hem till Stockholm och trots att det var Lufthansa som orsakat förseningen, gick det inte att få åka hem på ett tidigare flyg eller ordna en telefonuppkoppling trots att personalen höll med om att detta var en rimlig konsekvens. Det fanns nämligen inte i deras manual och som de sa – vi har lärt oss att improvisera för att skapa nöjda kunder kan kosta oss jobbet. Så numera fokuserar vi på att följa manualen även om vi vet att det är fel.

sat_4Andra gånger har vi mötts av både hot och tillrättavisningar från företag som får dåliga värden eller lyfts fram i mindre god dager. De som anser att våra mätningar är fel eller upplevelserna missvisande har inte lärt sig en viktig sak – det är kundens uppfattning som alltid har tolkningsföreträde i dessa fall.

Man skulle kunna säga att till de tre senaste exemplen har ringarna på vattnet inte nått ännu eller så har man rest översvämningsskydd. Men den som aldrig vill riskera att bli blöt kommer å andra sidan aldrig att bli en bra simmare. Företagsledningar som vd på Orrefors har enligt vår mening betydligt större förutsättningar att hålla sitt företag flytande.

Satish, Stockholm i Januari 2016